SÅ HITTAR DU RÄTT VÄDERPROGNOS

Vad är det som gör att väderprognosen ibland stämmer och ibland inte alls går att lita på? Och hur hittar man den mest tillförlitliga prognosen? Eller bedömer hur säkra två olika prognoser är? Det är några av frågorna som du kan få svar på i den här artikeln.

En väderprognos är alltid en färskvara och hur tillförlitlig en prognos är beror dels på när väderdatan som prognosen baseras på samlades in, dels på hur lång tid framåt som prognosen förutsäger vädret. Generellt gäller att tillförlitligheten för en prognos är högre ju färskare den är och ju kortare framåt i tiden den förutsäger vädret. En prognos om vädret i morgon är alltså i allmänhet säkrare än en prognos för vädret i övermorgon. Men man måste alltid räkna med att även en korttidsprognos kan vara osäker eftersom lufttryck, temperaturer och vindriktningar i atmosfären ofta samspelar på ett oförutsägbart sätt.

Väderprognoserna som finns i olika appar och på webben, i radiosändningar, på teve och i tidningar har sitt ursprung från ungefär samma källor. Men vissa har bearbetats av en meteorolog och vissa är endast beräknade av datorer.

Temperaturer, vindhastighet och riktning samlas in över hela jorden och delas mellan olika databaser med meteorologisk data. I databaserna bearbetas informationen i modeller baserade bland annat på hur vädret har utvecklats tidigare när förutsättningarna har varit liknande. Många vädertjänster presenterar de beräknade prognoserna direkt, medan andra prognoser bearbetas av en meteorolog innan de presenteras.

De olika vädertjänsterna delar in prognosernas beräkningar i olika stora geografiska områden. Vanligast är områden indelade i kvadrater som är mellan 9 och 25 kilometer breda. Alla platser inom en sådan kvadrat delar samma prognosdata.

För att veta hur vädret blir på exempelvis en plats längs svenska västkusten i morgon behöver man ofta veta hur vädret är över Nordsjön i dag, men samtidigt spelar lokala förhållanden som sjöbris, geografi och luftfuktighet in.

SMHI:s väderprognoser som sänds i radio är alltid bearbetade av en meteorolog, medan vädertjänsterna i appar och på webben i de flesta fall endast är beräknade av dator.

Man kan ta reda på hur säker en prognos är genom att jämföra den med en eller flera prognoser som använder olika beräkningsmodeller. I vissa appar kan man jämföra olika prognoser för samma plats.

Vädertjänster för väder i Finland:

Nedan följer ett urval vädertjänster som tillsammans ger goda förutsättningar att bilda sig en uppfattning om båtvädret. Jämför gärna de mer övergripande prognoserna med de specifika för att bedöma hur vädret kan utveckla sig på en viss plats.

FMI.FI:  Det vill säga Meteorologiska institutet här i Finland. Fmi får plus för relativt god träffsäkerhet när det gäller prognoserna. Meteorologiska institutet är inte för dig som är ute och reser men de kan de finländska förhållandena sannolikt bättre än någon annan och det märks.

FMI är inte alltid snabbast med att uppdatera sina prognoser, men helt okej. Och det här är sajten dit du vill gå för att kolla in de olika vädervarningarna: hård vind, dåligt väglag, varningar för oväder till sjöss etc. Varningarna lyfts fram tydligt och känns trovärdiga, inte minst för att det är FMI som utfärdar dem.

Både webbplatsen och mobilappen är bra och lättöverskådlig.

Får man komma med önskemål så vore det en lite mer detaljerad väderradar med tätare uppdateringar. Skalan är en tredjedel av Finland och uppdateringarna sker med femton minuters mellanrum. Det är inte riktigt tillräckligt exakt för att du ska kunna följa med den där ena skuren över din stadsdel och kunna beräkna om du hinner gå ut med hunden innan det börjar vräka ned.

Fmi får plus för sitt omfattande arkiv med väderstatistik som går ända tillbaka till 1961. Ja, och så för att sidan också finns på svenska.

SMHI: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, är en myndighet som tillhandahåller en mängd olika typer av prognoser för båtlivet i Sverige. Den så kallade Sjörapporten omfattar öppet hav samt Vänern och är en prognos som är bearbetad av meteorolog. Sjörapporten utfärdas minst fyra gånger per dygn och publiceras på smhi.se, i appen Kustväder och den läses upp i Sveriges Radio P1 vid fem tillfällen per dygn. SMHI samlar in väderdata från ett stort antal platser i Sverige och på havet utöver väderdata från internationella databaser.
SMHI:s meteorologer publicerar också prognoser för kustnära områden, Hav- och kustväder samt för alla större sjöar i Sverige på smhi.se  och i Sjöräddningssällskapets app Kustväder. Prognoserna visas både på kartor och i tabellform för en viss plats.

Yr: Det norska meteorogiska institutet, MET, tillhandahåller prognoser via appen och webbplatsen Yr. Prognoserna som omfattar Sverige uppdateras var tredje timme. Yr samlar in väderdata från ett stort antal platser i Norge och på havet utöver väderdata från internationella databaser. Prognoserna visas både på kartor och i tabellform för en viss plats.

Predict Wind: Predict Wind är en vädertjänst som finns som olika appar och på predictwind.com. De flesta prognoser beräknas fyra gånger per dygn och väderdatan hämtas in från flera internationella databaser. Predict Wind använder egna prognosmodeller. De olika apparna ger stora möjligheter att jämföra olika beräkningsmodeller. Registrering krävs för gratis prognoser och det finns särskilda betaltjänster.

Windy: Windy visar väder och prognoser på kartor. Tjänsten finns som betal-appar och på webben. Prognoserna för svenska vatten hämtas från europeiska ECMWF eller amerikanska GFS. Tack vare de tydliga symbolerna för vindriktning och -hastighet, lufttryck och vågor ger tjänsten en bra överblick.

Pocket Grib: En så kallad grib-fil innehåller komprimerad väderdata för visning på kartor och följer en internationell standard. Det finns en mängd vädertjänster som använder grib-filer och Pocket Grib är en betal-app. Väderdatan laddas ner och kan sedan visas i appen även utan uppkoppling, exempelvis under en överfart. Prognoserna kommer från det amerikanska Global Forecast System, GFS, och beräknas fyra gånger per dygn. Det framgår tydligt när varje prognos är nedladdad. Grib (GRIdded Binary) är ett binärt dataformat.

Vädret just nu

En titt på himlen runt omkring dig ger ofta en indikation på hur vädret väntas bli under den närmaste halvtimmen. Om du vill veta hur vädret är dit du är på väg eller någon annan plats så finns det många väderstationer som samlar in data dygnet runt. Sjöfartsverket samlar information från sina och SMHI:s hundratals väderstationer längs kusterna, till havs och i sjöarna. Vind- och vattenståndsinformationen, Viva, presenteras på webben och i en app.

Mer om meteorologi

Meteorologi, vetenskapen om väder, kan vara lika nyttig som fascinerande. Själva fysiken och kemin som ligger till grund för väderprognoser har varit känt länge, men i dag utvecklas databaserna och beräkningsmodellerna i takt med att tekniken utvecklas. Förutsättningarna för att förutse vädret blir bättre och bättre, men en helt tillförlitlig prognos lär aldrig utfärdas. Som båtlivsintresserad kan det vara bra att lära sig mer om förutsättningarna för att förutse väder och vad de olika begreppen i prognoserna betyder. Nedan har vi listat några begrepp med förklaringar som är bra att känna till.

Regnskur: Skurar är vatten som faller från bymoln. Vädret runt och under ett sånt moln kan skilja sig mycket från vädret runtomkring. I väderprognoser framgår inte vindhastigheten nära en regnskur som på kort tid kan öka från nära vindstilla till kuling.

Vindhastighet i meter per sekund:
Stiltje 0–0,2
Bris 0,3–13,8
Kuling 13,9–24,4
Storm 24,5–32,6
Orkan 32,7–

Dimma: När sikten är mindre än 1 km på grund av fukt i luften.

Dis: När sikten är mellan 1 km och 10 km på grund av fukt i luften.

Lågtryck: Ett område där lufttrycket är lägre än i omgivningen. Luften roterar moturs runt ett lågtryck på norra halvklotet. Högtryck innebär ofta molnigt väder. Kraftiga lågtryck kan leda till höga vindhastigheter.

Högtryck: Ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen. Luften roterar medurs runt ett högtryck på norra halvklotet. Högtryck innebär ofta klart väder.

Storm: Lågtryck där medelvindhastigheten är minst 24,5 m/s kan kallas stormar. Lågtryck när medelvindhastigheten är minst 32,7 m/s kallas i andra länder för orkan.

Sjöbris / havsbris: En vind som uppstår med riktning mot land där uppvärmd luft stiger och skapar ett undertryck som fylls ut av luft från havet.

Landbris: En vind som uppstår när uppvärmd luft över vattnet stiger uppåt samtidigt som luftmassan över land kyls av när solen går ner. Vindriktningen är ut från land.

ECMWF: European Centre for Medium-Range Weather Forecasts är ett europeiskt forskningsinstitut som tillhandahåller prognoser två gånger per dygn. Många vädertjänster använder sig av ECMWF:s prognoser som görs med en mängd olika beräkningsmodeller.

GFS: Global Forecast System är en beräkningsmodell som är framtagen av amerikanska myndigheter och omfattar väderprognoser för hela världen. Prognoserna beräknas för kvadrater med 28 kilometers bredd.