Anki och Magnus lär av misstagen

När Anki och Magnus Kvaernå bodde på Värmdö i Stockholms skärgård var båtlivet självklart med utflykter till kobbar och skär. Motorbåtarna löste av varandra under årens lopp, men när paret flyttade in till centrala Stockholm saknade de havet och bestämde sig för att skaffa en båt som de kunde göra längre turer med och övernatta på.

– Vi hade båda två båtvana sen barnsben och ville ha en segelbåt. Men skulle vi klara av livet på en segelbåt utan att bli osams? skrattar Anki och konstaterar att det gick riktigt bra. Efter några år med den första båten, en Mamba 31, köpte paret en större Jeanneau på drygt 40 fot.

– Vi ville få plats för vänner och familj och lite mer bekvämligheter som en riktig värmare och varmvatten när det är lite kallare ute, säger Magnus och konstaterar att det inte är så ovanligt med svala temperaturer i nordiska vatten.

Bytet till ny båt ledde till både misstag och lärdomar som paret är tacksamma för, eftersom de har lärt sig viktiga saker.

– Vi är tillräckligt erfarna för att veta att alla gör misstag. Vi gör så gott vi kan, men ibland måste det få gå lite snett, säger Anki och berättar om en “typisk nybörjargrej” i en naturhamn på Hallskär i Stockholms skärgård med förra segelbåten.

– Det var en trång vik och en massa andra båtar och barn på klipporna och i jollar. Vi skulle gå vidare till nästa hamn och drog oss ut försiktigt med ankaret, men när Magnus skulle lägga i växeln och puttra iväg så hände ingenting. Motorn varvade, men vi kom ingenvart förutom att vinden drev oss mot de andra båtarna och klipporna.

– Jag trodde att vi tappat propellern! säger Magnus.

Båten drev helt utan kontroll och paret ropade till besättningarna i de andra båtarna att hjälpa till. Snart var både jollar och folk på klippor och i båtar engagerade med att få segelbåten förtöjd igen.

– En kille hoppade ombord på vår båt för att hjälpa till och upptäckte att knappen vid gasreglaget inte var intryckt. Växeln var alltså inte i, berättar Anki och konstaterar att allt gick väldigt bra tack vare att de direkt bad om hjälp.

– Det kunde ha gått åt helsicke, men nu blev ingen skadad och båtarna klarade sig utan minsta repa, säger Magnus som lärt sig att de flesta människor vill hjälpa till när det behövs.

– Folk är för det mesta otroligt hjälpsamma. Vi försöker också hjälpa till så gott vi kan. När vi låg i en hamn på Hanö i Blekinge, häromåret, vände vinden och det friskade i bra när en tung motorseglare sökte skydd i hamnen. Men besättningen fick väldiga problem att lägga till i vinden och jag insåg att både människor och båtar kunde råka riktigt illa ut. Jag hoppade ombord och lyckades backa bort till en säkrare förtöjning. På kvällen kom ett tyskt par från en av båtarna som höll på att bli mosade och gav oss sin finaste Sherry som tack.

Hemmahamnen är numera i Bullandö där paret gärna bryggseglar om det inte passar att sticka ut. Marinan har bastu med havsutsikt och en bra sjökrog. Senaste nytillskottet i besättningen är hunden Eddie som Magnus och Anki har tagit omhand som en omplaceringshund.

– Men han är inte är så sugen på att det lutar och gungar, säger Anki.

­– I sommar bär det av söderut och får Eddie bestämma blir det nog Göta kanal. Men jag och Magnus drömmer om att segla norska kusten ända upp till Kirkenes!

Första sommaren med nya segelbåten seglade Anki och Magnus omkring med ett tillknycklat peke på fören. Vill du veta varför så kan du lyssna på parets berättelse här: URL

Anki och Magnus Kvaernå:

* Båt: Jeanneau 40.3, årsmodell 2006.

* Favoritpryl på båten:
Anki: Fotogenlykta
Magnus: Plotter

* Bästa säkerhetstipset?
“Kommunikation och planering! Man kan tro att man känner varandra utan och innan efter 31 år tillsammans, men man är inte tankeläsare. Vi försöker vara tydliga med vad vi vill och tänker. Och det behövs ofta en plan och så en plan B eftersom det händer grejer hela tiden oavsett hur erfaren man är. Att man i förhand planerar och pratar gäller alla kommande situationer – allt från en liten tilläggning till en långfärd.”

* Mest dramatiska upplevelsen till sjöss?
“En tysk lyxsegelyacht, en Brenta 60, tappade sin tunga blybulb som håller båten upprätt. Det hände nära Möja i Stockholms skärgård och vi kom strax efter att den gått på grund, tappat bulben, och gått runt helt. Först trodde vi att det var en ubåt där den låg upp och ner… Ingen kom till skada, men det hade kunnat gå illa om inte andra båtar varit i närheten och kunde rädda vuxna och barn som befann sig ombord. Det var en påminnelse om att man måste vara beredd på det oväntade även på stora båtar.”